Film, Musik, Litteratur, Tankar
War of Words är en platta som har hade tänkt skriva om för länge sedan. Sen glömde jag bort det och ägnade mig åt något annat istället. Sen tog jag fram och lyssnade på den, skrev inget, stoppande undan den igen och nu har jag plockat fram den igen! Den här ’gången ska det banne mig bli av att jag skriver några rader om den! Det är alltså den första skivan av projektet Rob...
Följande text skrevs egentligen för en tidning vars namn vi ska lämna utanför det här. Anledningen till att krönikan nu publiceras här istället, är att man från tidningsredaktionens håll inte riktigt uppskattade det språkbruk med diverse runda ord som jag kände var nödvändigt för krönikans utformning. Det fanns helt enkelt inget sätt att skriva runt dem och samtidigt behålla kontexten av vad jag ville ha sagt. Cornelis Vreeswijk Jag vet faktiskt inte riktig när jag...
W.A.S.P. Under den tid som OKEJ var en tidning som gick att läsa, kanske beroende på min egen ålder vid tidpunkten, presenterades ett extremt band som åt rått kött på scen och dessutom hade en naken kvinna som de torterade. Det bandet vad W.A.S.P. Med dagens mått mätt låter det förstås inte extremt men under åttiotalets första halva orsakade detta så mycket ramaskri att självaste Siwert Öholm var tvungen att debattera om detta i...
Det här var plattan som, i mångt och mycket delade fansen i två läger. Det fanns de som menade att det här var det bästa som någonsin kommit från Metallica medan andra, inklusive mig själv, metaforiskt menade att det här var bandets sista platta, eller åtminstone början till slutet. Detta är en inställning som jag än idag bejakar, den kommersiella framtoning bandet tog i och med den här plattan kanske renderade några sköna dollar,...
På baksidan står det om inre demoner och tungsinthet och med detta som utgångspunkt måste man säga att Joaquin Phoenix gör ett strålande jobb i gestaltningen av legendaren Johnny Cash. Det är en gripande film och ett levnadsöde, kärlek och drogmissbruk tillsammans med väldigt bra musik då några av Johnny Cash allra främsta, eller åtminstone mest kända låtar framförs i filmen. Reese Witherspoon som spelar Johnnys stora kärlek fick en Oscar för sin rolltolkning men...
Jag har väl aldrig direkt lyssnat på Entombed även om jag förstås har varit medveten om deras musikhistoriska betydelse när det gäller skandinavisk death metal. Det var åtminstone vad det en gång i tidernas tidiga gryning sades att den här musikstilen kallades för och det hörs väl kanske att det är pionjärer på området som framför musiken, men jämför man med extremare band av i dag är det här inte särskilt utmärkande. Det finns väl...
Det fanns en tid då jag tyckte att King of the Kill var den bästa platta som någonsin hade gjorts! Det var musik som var precis anpassad till mig, snabba gitarrer innovativa riff och helt enkelt ett ganska klassiskt Heavy Metal sound. Jag utforskade senare några plattor till med bandet och även om de förstås skiljer sig lite åt så finns det en gemensam nämnare. Man hör lätt vilket band det är även om Jeff...
redje filmen om Danny Ocean och hans gäng i regi av Steven Soderbergh är visserligen en stabil heist med många bra och kända skådespelare, såsom Brad Pitt, George Clooney, Elliott Gould och Al Pacino, men det blir lite för stereotypiskt för att vara riktigt underhållande. Inte för att man alltid har koll på alla twists som hör genren till, men att det lite förutsägbart går inte att komma ifrån.
Även om jag alltid har tyckt att Jeff Waters gitarriff varit innovativa och fräscha på alla Annihilators skivor är det här nog ändå en utveckling från debuten. Det är här som man på allvar märker att han inte väljer de konventionella vägarna och gärna lägger in udda tongångar och tempoväxlingar för att nå effekt! Det är inte riktigt lika tydlig Speed Metal som debuten och det känns överlag lite mera genomtänkt. Coburn Pharr står för sången på det här albumet...
På den här skivan, liksom på föregångaren Burn har David Coverdale antagit rollen som vokalist efter Ian Gillan. Roger Glover medverkar inte heller i bandet utan basen hanteras istället av Glenn Hughes. Jag finner absolut inte detta vara någon nackdel, jag gillar David Coverdales röst och jag gillar låtarna som uppenbarligen de nya medlemmarna vari iblandade i uppkomsten av. Det är mer blues, funk och melodi än tidigare och det är heller ingen nackdel att...
Tiden som stod still
Den otänkta tankenMin kärlek till visan!
Vinylsamlandets återkomst
Sagan om Ems
Tack för allt Bengt!
Tomma Tunnor
Första genomgången – smakprov
Inlagan satt, korrektur pågår
11 Gånger Eddie Meduza var ett geni!