Film, Musik, Litteratur, Tankar
Grejen med alternativ musik är att man aldrig riktigt vet vad det är för nåt innan man lyssnar på det. And We Should Wll Die of That Roar pendlar mellan nästan distorsion på sången och något som skulle kunna platsa i valfri revy. Det är mer närvaro än i den typiska kupletten men det är under stundom 3/4 takt som för tankarna till det teatraliska. Faktum är att jag är tämligen imponerad av multiinstrumentalisten som ligger bakom det...
Jag hade förmodligen aldrig fastnat för att införskaffa Hälften dör av Fetma om det inte vore för det helt utflippade omslaget och den tokcoola titeln. Vem fan kommer på att namnge en skiva till Hälften dör av fetma??Det verkar bara vara en sådan där utflippad fyllegrej egentligen. Men faktum är det faktiskt fyller en funktion i texten Hälften dör av fetma, Andra hälften dör av svält. Det blir lite som Dickens Tale of Two Cities… Jag har...
The Bad Touch, som låten hette, blev en radioplåga i slutet av nittiotalet och det var väl den som fick mig intresserad av The Bloodhound Gang. Sedan dess har de fallit i glömska tills jag för någon dags sedan lyssnade på den här plattan igen. Det är inte speciellt bra, roligt emellanåt, lite fyndigt men mestadels plumpt i sin humor. För mycket humor är det, en av stöttepelarna helt enkelt. Musikaliskt gör jag det enkelt för mig...
Första genomgången – smakprov
Idag är det tungt
Versatil – min styrka, min förbannelse.
11 Gånger Eddie Meduza var ett geni!
Min kärlek till visan!
Den otänkta tanken
100 Sidor! Mer än halva manuset!
Korrekturläsning
FÖRHANDSBOKA: Utbränd Förbrukad och Klar!
Genomgången av manus fortsätter