Film, Musik, Litteratur, Tankar
Jag köpte Sonic Boom när den var ny men hade väl endast hygglig koll på Kiss ungefär fram till Lick it Up 1983. Visserligen införskaffade jag väl Animalize och Asylymoch Crazy Crazy Nights singeln när det begav sig men jag fastnade aldrig riktigt för dessa album. Under senare år har jag åter börjat beta av albumen kronologiskt och hittills skrivit lite om de fem första i alla fall. Det är väl lite skiftande musikalisk kvalitet...
Screamers: The Hunting – Jag skulle gissa att jag såg Screamers i samband med att den först gavs ut 1995 men den lämnade inga bestående intryck och jag hade väldigt få välbevarade minnen av den inför den här uppföljaren. Premisserna är dock lätt igenkänningsbara, en räddningspatrull som fått ett nödanrop från Sirius 6B och ger sig iväg för att söka efter överlevande. Självklart finns det någon i gänget som inser det oerhörda ekonomiska värdet i...
Innan jag börjar skriva om Against the Dark måste jag få konstatera att jag absolut inte är stort fan av Steven Seagal. Av någon anledning brukar jag se hans filmer ändå. Ibland rent av med förtjusning även om det tillhör undantagen att jag finner det jag ser riktigt bra och filmerna blir, med handen på hjärtat, faktiskt bara sämre och sämre. Nåja, det var i alla fall roligt att se honom som vampyrjägare i den...
The Ballad of John Henry är en skiva som för mig skapar irritation och nästan huvudvärksliknande symptom utan att jag egentligen riktigt vet varför. Det känns som om det är någonting i själva produktionen som gör att rösten blir nästan olidligt påträngande, åtminstone i de första fem, sex låtarna. Det är sannerligen inget klädsamt epitet och det stör mig rejält att jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det är. Det handlar ingalunda explicit...
Egentligen är jag inget fan av extremare metal. Men jag tänker så här: någon gång måste man ju hitta något som verkligen faller en på läppen och som är undantaget som bekräftar regeln, dessutom är det ju så fantastiskt roligt att utforska och upptäcka sådant som man inte sedan förut kände till. Som Italienska Malfeitor till exempel. Var jag har fått skivan ifrån har jag ingen aning om men det är inget som är...
När jag skrev om W.A.S.P.s sjätte studioalbum – Still Not Black Enough förra året så menade jag att jag övergav bandet efter deras tredje skiva Inside the Electric Circus och hur besviken jag var på bandets utveckling. Jag konstaterade också hur mycket jag verkligen gillade Still Not Black Enough och med det i bakhuvudet kände jag mig angelägen att fortsätta utforska mina återkomna hjältars utveckling. Jag införskaffade därför deras senaste album – Babylon, som...
När jag först hörde talas om det här bandet för inte särskilt många veckor sedan fångades jag av själva omslagsbilden på skivan. Det är märkligt egentligen, att man med stor precision kan sluta sig till vad det är för slags musik med detta som enda referenspunkt. Det ska tilläggas att den omslagsbild som pryder den här recensionen är något annorlunda jämfört med den jag såg, då det här rör sig om en specialutgåva med en...
Det här var ytterligare en i raden av de skivor/artiser jag hade noll koll på. Jag tyckte dock att själva omslaget såg kul ut och värt att offra en stunds medvetande på! Tyvärr visade det sig vara outhärdligt! Det är väl inte dåligt egentligen, bara musik som inte passar mig och jag verkligen inte hur jag ska beskriva den! Läser man på Wikipedia rubriceras den som Art pop, folktronica och dream pop. Det är inte...
Som en Blomma
Sagan om det ärvda blodet
Jag har fantastiska grannar!
Min kärlek till visan!
Ville Einstein förenkla resonemangen?
Minns du hur jag hjälpte dig?
Tiden som stod still
Genomgången av manus fortsätter
Mannen på Torget tar form
Sagan om draken som blev en prinsessa