11 Gånger Eddie Meduza var ett geni!

Andra kan dom – Det är väl ingen nyhet att saker och ting uppfattas lite olika beroende på vem som säger det och i vilket sammanhang? Det är väl så vi människor fungerar helt enkelt.

Om jag försöker skämta, så är det inte roligt
Alla stirrar på mig, som om jag inte vore klok
Om jag säger ”fläskafot”, säger alla ”idiot!”
Men så kommer Hasse Alfredsson och säger samma sak
Och då är det jätteroligt”

Eddie Meduza har så klart helt rätt. Han själv betraktades inte som särskilt rolig av sin samtid, åtminstone inte i gemene mans ögon. Det är klart att det alltid har funnits folk som har älskat honom och hans humor. Men jag skulle säga att det är ganska säkert att det är desto fler som inte ”fattar grejen”. Jag menar, det finns väl de som älskar GG Ahlin också? Men jag fattar inte grejen.

I vilket fall som helst så – JA! Skulle Hasse Alfredson ha sagt fläskafot i rätt sammanhang så hade det varit jätteroligt för den stora massan! Det finns en vers om Povel Ramel också, som alla så klart inte älskar men att han placeras i finrummet av fler människor än vad Eddie Meduza gör är ganska tydligt.

Det är för roligt med våra roller
Det som inte passar i min mun, det passar i hans
Det är förjävligt med dessa roller
Om jag säger ”pitten står!”, så åker jag in
Men säger Hasse Alfredsson, då skrattar de så att de kan dö

Om den här versen hörde jag engång invändningen att Hasse Alfredson aldrig skulle säga Pitten Står och att det därför var en dum jämförelse. Jag håller inte med. I Sketchen ”Hos Doktorn” från Hasse & Tages revy Gula hund kan inte Gösta Ekman sluta att säga ordet ”pitt”. Enligt sketchen anses det vara förlösande och till slut säger både Hasse & Tage samt Birgitta Andersson ”Pitt” och det anses vara en rolig sketch. Låt vara att just ”Pitten Står” och själva erektionen är mer sexualiserad än att bara nämna kroppsdelen men jag är ganska säker på att det hade gått hem från välkända komiker det också.

När Henrik Dorsin blev roastad på Berns ägnade han hela sitt bemötande mot sina häcklare med en kuplett där han kallade samtliga personer i ensemblen ”Fitta”. Många år efter Gula Hund så klart men i och med att tiderna går så blir mer och mer accepterat. Eddie Meduza kanske bara var före sin tid?

Ingen plockar en maskros – Jag minns en gång för kanske 40 år sedan när jag en sommar plockade en bukett fina blommor åt min mamma. I stället för att bli glad blev hon mest irriterad över att maskrosorna som jag hade plockat gjorde att min t-shirt var alldeles fördärvad av maskrossaften som fanns in stjälkarna.

Jag visste väl att det egentligen var ogräs men jag tyckte att gesten var viktigare än vad det egentligen var för en blomma. Det är ju trots allt en ganska färgglad blomma till dess att den är vissen och fröna sprida med vinden. Det tycker jag fortfarande. Men jag är förstås ingen florist så jag har ingen aning om hur länge dylika skulle överleva i en vas.

Ingen plockar en maskros och ger till sin vän
Den får stå där den står tills den dör
Fastän lysande gul är den ansedd som ful

Det är ju faktiskt så. Det är oskriven regel att man inte plockar ogräs, hur vackert ogräset än må vara, och ger åt sin vän, sin käresta eller sin mamma. Det är väl egentligen detta låten handlar om snarare än om en bokstavlig tolkning av texten.

På vår färd
I vår värld
Finns det regler som vi måste finna oss i
Men det kan
Ju ibland
Gå till överdrift om vi tyder alla lagar blint

[…]

Livet som
Blir till tvång
När vi tvingas till sånt som vi ej tycker om
Men jag tror
Att det bor
Någon Gud inom oss som talar om när vi gör fel

Det är klart att man måste följa vissa regler och lagar som vårt samhälle har satt upp. Det går ju inte att gå ut och begå grova brott bara för att man tycker att det är rätt till exempel. Men när det gäller mer triviala saker, som att plocka lysande gula blommor, trots att det är ogräs är väl att följa oskrivna regler in absurdum?

Ingen plockar en maskros och ger till sin vän
Den får stå där den står tills den dör
Fastän lysande gul är den ansedd som ful
Den får stå där och känna sig utanför
Så jag plockar en maskros och två eller tre
Som jag ger till den vän jag har kär
Och nog låter mig Gud nonchalera förbud
Som vi inte har nytta av här

Jag tycker att man ska få göra det som man känner är rätt så länge man inte skadar någon annan, direkt eller indirekt. Fast det är klart, det finns så klart dem som tar illa upp av minsta lilla. Jag undrar hur Herr Eddie Meduza hade kommenterat sin samtid om han hade levat idag. Det har blivit långt mycket mer fokus på att vara politiskt korrekt idag än under hans levnad. Och då tycks det ändå som att han störde sig en hel del på att man inte fick tycka, tänka och säga vad man ville utan att det kom någon förståsigpåare och hade åsikter, eller att man räknades som bråkstake, provokatör eller helt enkelt knäpp.

Långnästa myndighetspersoners shuffle – Liksom i ”Ingen Plockar en Maskros” blir det ganska tydligt vad Eddie Meduza tycker om det övervakningssamhälle han tycker att han har hamnat i. Han vill sköta sitt och skita i andra och tycker att samma respekt för gälla även det omvända. Till och med om det handlar om myndigheter.

Om jag står och skiter så kommer de nån fan,
å ska kontrollera va fasen de va
Om jag tar mig i röven på torget klockan sex,
så kommer de nån jävla myndighetsperson å ska kolla va de e för spex

Något som inte är nödvändigt är dock den ekivoka texten. Det får en nästan motsatt effekt eftersom han då nästan helt säkert blir missförstådd och tagen för en provokatör som bara vill märkas och synas i alla sammanhang. Jag kände inte Eddie, men jag tror inte att det var så. Att han tog till de ekivoka texterna var nog snarare för att han var så trött på att få sina åsikter och idéer censurerade, inte för att han skulle hamna i rampljuset.

Fadetritan hej faderej vilket land vi lever i,
här kan man inte gå å pissa utan att de
kommer nån långnäst jävel å ska titta å lägga sig i

Ser man det så här i backspegeln så är det ju onekligen så att Eddie Meduza är med förknippad med de icke rumsrena texterna och inte med de andra idéer och seriösa försökt han företog sig. Det var så klart inte det han ville, men det kanske var det som gav mat på bordet och en inkomst. Nu vet inte jag vad han tjänade på sin musik. Jag har för mig att han dog utfattig men han hade ju onekligen en storhetsperiod.

Det finns så många tillfällen i den här låten där Eddie visar sitt förakt för byråkratin att det genomsyrar känslan helt och hållet. Nästan vartenda ord som håller ihop meningarna är genomsyrat av ironi, smädelse och förakt. Absurditeterna är staplade på varandra och avslutas med följande.

Snart kan man väl inte knulla sin kärring
för man hör ett jävla liv utanför
De brakar till i fönstret å i nästa sekund
så står det en långnäst myndighetsperson
å ska mäta hur djupt man kör.
De har blivit rent för jävligt i detta långa land,
så fort man ska gå och skita så står det en
jävla myndighetsperson med en standardtabell i sin hand.

Skitarna ska va lika långa i år, jajamän,

Men det allra mest briljanta som jag verkligen smälter som vax för är denna rad. Jag tycker den fångar essensen i hela sammanhanget och är helt igenom genialisk.

Dom har koll på mig varenda minut
ja de e så man kan spy!
Om jag släpper en skit som liknar Karl den XII
så kommer det nån myndighetsperson å säger
har ni tillstånd å göra en staty?

Har ni tillstånd att göra en staty?! Jag smäller av, det är så in i helvete briljant!

Timber – På tal om uttryck och hur man formulerar saker och ting måste jag också belysa låter Timber. Egentligen är det inget speciellt men omskrivningarna är bara helt fantastiska. I korthet handlar det om en svensk man som åker till Kanada för att bli skogshuggare. Denna man hade naturligtvis grava alkoholproblem i sann Eddie Meduza anda och enligt visan lär det ha varit han som myntat uttrycket att man vrålar TIMBER när man fäller ett träd. Jag har naturligtvis ingen aning om var uttrycket kommer ifrån men det har definitivt inte sin uppkomst på det sätt visan beskriver.

Hur som helst. Textraden som har satt sig här är den briljanta omskrivningen av denna mans resa till landet andra sidan Atlanten är bara helt otrolig!

Ifrån bonnavischan uti Sverige
Till Vancouver uti Kanada
Åkte det en man med svenska färger
För att hugga träd i skogarna

Han var stor och ståtlig som en fura
Fast han hade fått en fix idé
Han drack bara öl och Angostura
Trodde han blev friskare av det

Så när han kom in i djupa skogen
Då så var han full som en kanon
Packningen han bar var rena krogen
Så den innehöll ju starka don

Packningen han bar var rena krogen?! Det är ju bara helt fantastiskt! Och vem fan kommer på att rimma på fura och angostura? Hade det varit Povel Ramel, för anknyta till början av texten, hade det blivit klassat som ett genidrag. Povel verkade hitta på lite egna ord emellanåt, eller åtminstone böja dem för att passa sina syften. Ta till exempel Måste vägen till Curaçao Gynga Så. Först det första, vad fan är ”Gynga” för det andra så förekommer ordet Tummelduns i texten. Vilket ska beskriva hur den sorts delfiner som kallas tumlare dunsar mot skrovet av skeppet som låten utspelar sig på.

Men nu handlar det om Eddie Meduzas genialitet och inte Povel Ramel som oftast sätts i finrummet medan Eddie får nöja sig med att sitta i etablissemangets utedass. Packningen han bar var rena krogen, innebär för mig att han hade så jävla mycket brännvin med sig att han skulle kunna försörja ett helt skogshuggarlag med det. Sen att rimmet där han konstaterar att den innehöll starka don kanske inte är så kul är en annan sak. Det hindrar inte att han ersätter ett hundratal ord med en enda mening för att beskriva situationen.

Fåntratt Shuffle – På tal om att skapa egna ord och sammanhang måste Fåntratt Shuffle vara det allra främsta som har skrivits någonsin. Fullständigt utan sammanhang med ändå med en gnista som gör det helt omöjligt att missförstå själva innebörden av texten. Åter igen kan man dra paralleller till Povel Ramel och hans Lingonben som väl alla hyllar. Det är liksom samma typ av obegripligheter staplade på varandra. Det som gör att Eddies text inte hyllas i samma utsträckning är sannolikt att det är mer ekivoka formuleringar texten tar sig, och inte i form av en barnvisa som i Povel Ramels fall. Det finns också någon vers som inte lämpar sig i återtryck här alls. Texten skrev helt enkelt i en annan tid än den etniska medvetenhetens era som vi nu befinner oss i. Men å andra sidan har både folkkära Astrid Lindgren, Povel Ramel och Robert Broberg använt sig av N-ordet i sina respektive texter vid olika tillfällen.

På torsdag eftermiddag då säljer jag min hals
Och bryter av mig nacken, och spelar wienervals
Och äter luftmadrasser och lim och wienerbröd
Sen går jag ut i köket och skiter fiskespö
Och kastar in kineser på villatomterna
Sån e jag, sån e jag, sån e jag

Helt vansinnigt eller hur? Jag gillar det skarpt! Men den allra bästa formuleringen är liksom i Timber en enda mening som ersätter hundratals ord om man skulle förklara in i minsta detalj. Smaka på formuleringen i den här versen.

På somrarna så vrider jag armarna på folk
Och cyklar till Italien och retar upp en tolk
Och steker stora stenar på längden varje kväll
Sen åker jag till Tyskland och åker på en smäll
Och imiterar kungen på autobahnerna
Sån e jag, sån e jag, sån e jag

Och imiterar Kungen på Autobanerna… Vad betyder det för er? För mig är det ingen tvekan om att detta är en gliring till alla gånger kungen har kört bil som en biltjuv och ignorerat hastighetsbestämmelserna. Och eftersom kungen är åtalsimmun riskerar han ingen påföljd. Jag tycker det är en riktigt skarp kritik mot det som den här texten egentligen började med. Varför behandlas folk olika? Brott och straff kanske borde gälla alla, både hög och låg? I alla fall tror jag att det är vad herr Norstedt syftar på. Jag tror heller inte han är den enda som vänt sig mot överhet och stat och verbalt spottat och häcklat situationen som vi kan kalla vardag. Är alla verkligen lika inför lagen? Jag är tveksam till det. Status och finansiella resurser spelar så klart in. Samtidigt kan också det omvända gälla. Ju högre status man har desto hårdare kan man falla.

Släpp en fis – När vi ändå är inne på staten kan jag inte låta bli att tänka på den här visan som är en riktig känga mot densamma. Det finns så många kommentarer här att det nästan är otäckt. Och allt är maskerat som rim och okväden. Lite plump kan man tycka att texten till det yttre är men jag tolkar inte en massa åsikter i det som sägs i denna. Kanske inga konstigheter. Jag har flera gånger konstaterat att det finns en vilja att kommentera det som helt uppenbart är fel i vårt samhälle. Men vi tar det från början.

Allt blir bara värre i vårt långa land
så fort du har fått lönen så rycks den ur din hand
Men det finns en lösning allt naturligtvis
om nånting går åt helvete så ta å släpp en fis

Kanske inte är nåt så anmärkningsvärt egentligen. Det är väl mer ett konstaterande att det inte är någon dans på rosor att leva på existensminimum eller att vissa jobb är så underbetalda att man knappast kan lyxa till det med en dräglig tillvaro. Jag har personligen flera gånger i mitt liv upplevt att precis allt av lönen går åt för de ”normala” utgifterna. Så klart beror det på vad man räknar som normala utgifter men att varje person borde kunna unna sig något förutom mat på bordet och tak över huvudet är väl inte för mycket begärt – eller? Det är klart att det är en vänsteråsikt kanske. I Eddie Meduzas fall tror jag kanske dock att det mer var en fråga för politikerförakt än en politisk inställning. Det är så klart mina egna förutfattade meningar som talar. Något som jag försöker hålla mig borta ifrån men som jag inte tror någon klarar att hålla sig ifrån till 100%. Inte ens Mahatma Ghandi.

Våldet bara ökar mot ung å pensionär
en väska rycks i flykten sen finns det ingen där
Varje gång de händer så syns ingen polis
man får väl skrämma rånaren på flykten med en fis

Klart att polisen, eller kanske snarare avsaknaden av lagens långa arm, får sig en känga. Det kanske finns viktigare saker att lägga våra skattepengar på än vad som verkligen görs? Jag är inte jätteinsatt, och var det verkligen inte när den här visan skrevs. Det här syftar enligt mig också på politikerförakt. ”De jävlarna som ingenting begriper”, inte prioriterar det som är viktigt för den genomsnittliga människan i samhället. Brottsoffer som inte prioriteras eftersom brottet de utsattes för inte var tillräckligt grovt. Naturligtvis så inser ju både ni och jag att man måste prioritera grova våldsbrott etc. och att det självklart inte finns möjlighet att ta tag i allt skit som sker i samhället. Det vore en utopi, men det hjälper ju knappast den som blivit utsatt för ett brott av mindre dignitet.

Protestera med de medel som vi har tills hands
att släppa av en jätteskit är snart vår enda chans

För samtliga protester e vår Regering döv
snart blir de skatt på gasen som kommer från vår röv
Ta tillfället i akt nu för snart så e det kris
så innan nån förbjuder de så ta å släpp en fis

Ovanstående vers tycker jag är riktigt kraftfull. Allt som kan gagna den lilla människor läggs det skatter på. Det är väl lite motsägelsefullt mot den vänsterkänsla jag skrev om ovan. Men samtidigt så tolkar jag versen som att det egentligen inte spelar någon roll vad man gör. Om man protesterar så kanske inte metoden i sig blir otillgänglig eller olaglig men man hittar i stället på något som gör det svårare för folk att nå fram med samma medel. När man inte längre ens kan protestera genom att släppa en fis för det är skatt på gasen som kommer från röven är det verkligen kris i samhället. Det kan vi väl alla skriva under på?

Och om inte det vore nog som kommer versen om statens dubbelmoral i versen nedan. Det är klart att den gode herr Norstedt inte kunde låta bli en vers om brännvin. Det är vad folk förväntar sig av honom och då måste han ge folk det också. Jag tycker det oftast är kul kommentarer som kantar brännvinstexterna med inte så lite ironi heller men här är det ovanligt tydligt. Det är social accepterat att köpa sprit på bolaget, men att dricka spriten är en helt annan sak. Detta måste ske under ordnade förhållanden för att inte räknas som ett asocialt beteende.

Och självklart är det så att även om man från statligt håll håller hårt i rätten att ensidigt sälja alkohol genom systembolagen och officiellt intar linjen att alkohol är onyttigt och att vi innevånare i konungariket Sverige inte är ansvarstagande nog att klara av att styra vår alkoholkonsumtion själva, så vill man ha en bit av kakan.

Den som köper Brännvin han e helt normal
men den som dricker upp de han e asocial
Statens högra hand förmanar den vänstra tjänar flis
nu går vi in på bolaget å bränner av en fis

The man in the sky – Det är kanske inte så allmänt känt med Eddie Meduza eller Errol Norstedt som han egentligen hette, hade också en andlig sida. I någon intervju nämner han att han har blivit frälst men jag tror ingen tog det där direkt på allvar. Det gick liksom inte att kombinera det med raggarmusik eller snus mus och brännvin med en religiös sida. I någon annan intervju berättar han att han alltid hade en bibel med sig för andligt stöd. Det tror jag inte heller tog på så stort allvar. Själv tog jag honom, under hans livstid, inte på så stort allvar när han gjorde engelskspråkiga sånger. De hade helt enkelt inte samma stuns i sig.

Det kanske inte är så konstigt för även om man är väldigt bra på ett annat språk blir det aldrig mer än just det – ett annat språk. Det kan aldrig bli samma sak som ens modersmål och jag vill på stå att Eddie Meduza hade ett fantastiskt ordförråd i den svenska språket. Det fanns mer där än att vara rimma på ordet prunka som han förvisso gjorde mer än en gång.

Men mina ungdomserfarenheter av Eddie på engelska hänger kvar och det är inte så många låtar där jag uppskattar en text på utrikiska. Jag känner att jag behöver erkänna det innan jag går vidare. Men det finns så klart alltid undantag. Och liksom i Ingen plockar en maskros är det här defintivt en sång med ett tydligt tema. Man ska sköta sitt och låta andra följa sin egen väg.

The questions are rising
Are drifting like snow
If you never get no answer you’ll never know
The more I did wonder
The less I did care
When one day suddenly the answer was there

En sökande, tänkande människa lär vl känna igen sig. I alla fall gör jag det utan att för den skulle räkna mig som särskilt religiös. Ibland är svaren lättare att finna är själva frågan. Och det var nån smart person som en gång konstaterade att den kloke (eller vise) inte sökte efter svar utan snarare frågor att ställa. Det ligger så mycket i det att det inte är klokt. För mig är det i alla fall sanning!

I heard the man in the sky
He was talking right to me
He said it’s very simple
This is how it’s gonna be
Your life is your own business
You can even cheat and lie
But you never can count away the man in the sky

Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att Eddie tycker att man har ett eget ansvar som människa och att man som sådan också har sina friheter men att man aldrig kan frånsäga sig ansvaret av sina handlingar och att det finns något väsen (i brist på bättre ord) som håller i trådarna. Visserligen kan kanske the man in the sky tolkas lite grans om storebror – staten men jag känner mig väldigt skeptisk till att det var tanken. I synnerhet inte när man blandar in nästa vers i det hela. Är inte det religiöst så vet jag inte vad som är.

I could hear him talking
Tho’ he didn’t speak
I just understood that I am strong when I’m weak
’Cause man was created
To work all alone
The answer is written in the soul of your own

Det är extremt intressant att mannen som skrev sånger som Mera Brännvin för att, enligt egen utsago, provocera också hade en helt annan sida, och nästan framför en värvning till den religiösa åskådning han själv tycks ha varit övertygad om. Det finns en Gud men människan har ett eget ansvar och kanske inte alltid sammanfaller med det som ordagrant står i bibeln eller någon annan religiös skrift.

So live your life as you please
And let your mind command
’Cause when it really comes down to it you are just a man
The only thing you know for sure
Is that you’re gonna die
So you can never count away the man in the sky

Lev livet som du vill leva det och stå till svars för konsekvenser i efterlivet. För det enda du kan vara säker på att du kommer att dö och i och med det också ställas till svars för dina jordiska handlingar. Och jag vill påstå att om man bara är nöjd med det man har gjort så tror jag att man kommer att känna sig tillfreds med det man ser i backspegeln när man ligger på sin dödsbädd. Själv klart är det rena spekulationer från min sida eftersom jag varken är speciellt religiös eller har legat på någon dödsbädd.

Sverige – Ofta skrev Eddie Meduza ganska komiska och ironiska texter. Han ville nog helt vara seriös och göra musik på engelska men det var inte det han främst lämnade åt efter världen. Det han lämnade efter sig var kanske mest missförstånd och att bli uppfattad som omogen och tramsig. Och det var han väl ibland. Men vem av oss kan säga att det inte har hänt oss också. Jag skulle vilja säga att den som är utan skuld kan kasta första stenen. Jag tror inte det kommer att bli speciellt många stenar kastade.

Eddie var också en mästare på olika röster och dialekter och det märks inte minst i den här texten. Det är en översättning av något slag. Jag har aldrig hört det amerikanska originalet men jag har läst texten och tolkar den väldigt annorlunda mot hur jag tolkar Eddies text. Där det från början fanns äckligt mycket amerikansk patriotism finns det istället genialisk ironi och sarkasm mot diverse samhällsproblem.

Sverige, där björkarna susar och älvarna brusar
Där vi gå över daggstänkta berg och djupa dalar
Genom granskog och tallars salar
Upp på lingonröda tuvor tågar vi förbi stugor
Hör fåglar som kvittrar
Och midsommarjäntor som fnittrar
Du gamla, du fria, vill du leva eller dö?
Nu är det din tur

Det börjar väl ganska oskyldigt. Det känns inte som så samhällskritiskt än men det är bara början på sången och snart kommer det delas ut käftsmällar till höger och vänster. Redan i andra versen kan man höra:

Jag tackar gatukontoret för god nit och stil
När de varje morgon hämtar min bil
Bostadsförmedlingen som registrerar min bön
Och låter mig hoppas i kön
Och jag tackar alla kanslin för texter och brev
Där jag slapp förstå vad ni skrev

Bostadsbrist är väl något som det finns mängder av medvetna texter kring. Det som ploppar upp först i skallen är nog Robert Brobergs Vi har ingen lägenhet där Robban och hans bättre hälft försöker att få till det rent sexuellt utan att ha någon lägenhet att göra det i. Det slutar med att de hamnar i finkan och faktiskt på så sätt skaffar sig en bostad. Men till skillnad från Eddies text så kommenteras det ingenting kring hur svårt det kan vara för genomsnittssvensken att förstå vad myndigheter faktiskt menar med sina regler och lagar. Kansli-svenska är ett uttryck som inte borde finnas. Det skrivs en massa ord i onödan som bara verkar finnas till för att förvirra innebörden av orden och egentligen inte säga så mycket.

Jag tackar för alla punkare och alkoholister
Så min fru och mina barn slipper gå ensamma på stan
Och mormor och morfar tackar för nygammal vals
För då slipper de gå ut alls
Det är för jävla bra

Det är väl också en känga till att samhället inte tar hand om det utsatta, ”punkare och alkoholister”, som gör att vanligt folk inte vågar gå ut på stan. Inga konstigheter. Tar man hand om problemen som finns i samhället kommer det också att lösa en del följdproblem som skapas. Tar man bort det förstnämnda, löser bostadsproblemen och vips så kan man också få ut mor- och farföräldrarna på stan utan att de ska behöva känna sig livrädda. Och det handlar ingalunda om att varken punkare eller alkoholister skulle vara farliga. Utan snarare om att samhället skapat en bild som framställer det så. Och är det inte samhället i sig så är det den massmediala rapporteringen som fokuserar helt fel.

Jag tackar massmedia som gör livet rikare
Genom att får mig att förstå
Att knarkkungar, rånare, advokater och skattesmitare
Har det så svårt så

Och det är kanske kunskapen eller avsaknaden av den som får flest kängor. Eller kanske allra mest att det inte ges möjlighet till utbildning i allmänintressanta ämnen.

Och jag tackar skolsystemet för dess nya budskap
Så vi undgår kunskap, heil!

Jag ske erkänna att jag inte är helt säker på sista ordet i citatet ovan. Men alldeles oavsett om jag har missuppfattat eller hört fel så fungerar det alldeles utmärkt. Finns det ingen vilja från samhället att lära ut våra historiska misstag är det väl säkert som amen i kyrkan att vi inte kommer att kunna lära oss nåt av dem och att historiens mörkaste ögonblick kommer att upprepa sig? Och politikerföraktet vet förstås inga gränser. Heller inte avsaknaden av den synliga lag och ordning som en gång fanns på gatorna. Jag vet faktiskt inte när jag såg en polis senast. Antagligen var det en kadett som gjorde praktik genomgå en rutinkrontoll för nykterhet i trafik. Abslut viktigt men den närvaro som en gång fanns på samhällets gator och torg finns inte längre.

Jag tackar alla politiker och deras ordflöde
Så att jag inte behöver bestämma över mitt eget öde
[…]
Och polisen för att de motoriserar och expanderar
Så man slipper möta nån som patrullerar

Och som inte det vore nog så förtydligas vikten av att låta människor tänka själva och inte styras av den stora massan. Man behöver använda hjärnan själv för att förstå konsekvenser. Det är klart att man kan protestera genom ”roliga mönster i Stockholms tunnelbanor”. Men det finns ett problem djupare än så. Det är de problemen man behöver komma åt och gör man bara som andra säger åt en att göra hela tiden kommer det inte att någonsin bli bättre. Debatten behövs och vi kan inte bara gå i storebrors ledband. Du hamnar vi till slut i en bok av George Orwell.

Och sjukvården för personalkvot och enhetsproduktioner
Så vi överger relationer och emotioner, ja!
Jag tackar för ungdomarnas fria uppfostran utan stränga vanor
De gör så roliga mönster i Stockholms tunnelbanor
Jag tackar utvecklingen och företagens samvete
Så vi slipper bry oss om arbete
Och jag tackar alla datamaskiner och deras koder
Så jag slipper finna på egen order
Och slipper tänka själv helt radikalt

Slutligen avslutar Meduza med en vers på bruten svenska för att belysa att vi inte kan ta nån skit från utomstående. Vi kan gnälla hur mycket som helst på vårt land men vi tål inte att någon utifrån kommer och säger som det är. Så länge vi kan omskriva det i ironi så går det bra men ett tydligt uttalade om hur dåligt allt har blivit kan vi inte tåla. Nedanstående avslutande vers på bruten svenska avslutas så klart med en käftsmäll.

Sverige, där björkarna slutat susa och älvarna upphört att brusa
Där vi går bland kraftverksberg och atomavstängda dalar
Nedhuggen granskog och tallars tomma salar
Du gamla, du fria, vafan inte vara bra längre

Vafan säger du? Sverige, det är väl bra!

Min Hobby – Jag är, som kanske framgått ovan, lite av en ordfetischist. Det kan räcka med en enda briljant för att jag ska gå i gång ordentligt. Det betyder att jag finner ett grymt nöje i formuleringar som inte är helt självklara eller meningar med dubbel negation där man verkligen får tänka efter vad betydelsen är. Det finns få som har lyckats framför det där till toner där ordekvilibrister som Robert Broberg och Owe Törnqvist är självklara. Som när Owe konstaterar att han av misstänkt blev upphängd på flaggor för att hans farsa hade så bråttom och ont om flaggor var det gott om. Med det sagt, kan man hävda att ens hobby är att man inte har nån hobby?

Så min hobby är ju de’ att jag inte har nån hobby
Jag kan nämna som exempel att jag inte samlar frimärken
Och min boxning den går väldigt trögt, curling har jag inte ens försökt
Så min hobby den har blivit den att jag har ingen hobby

Klart man kan! I synnerhet när man är väldigt tydlig med att man ska stressa ner och inte sno runt som en idiot för att hitta något i tilvaron som ska göra att man må bättre. I alla fall inte när det är stressens om är det farliga och det som man vill undvika. Allt ska gå i fullfart i dagens samhälle så man slipper att tänka på några konsekveser. Och det är väl något som är ännu mer aktuellt nu är när sången skrevs.

Det är många som har svårt att se en mening med sitt korta liv
Ja, dom till och med blir jäktade i jakten på ett tidsfördriv
Varje ögonblick ska fyllas ut, ända till vår korta tid är slut
Man ska slita hela tiden för då slipper man och tänka efter

Detta tycker jag personligen är rena rama idiotin
När man jäktar så man missar det väsentliga med symfonin
Att nån gång få tänka på säg själv, låta livet flyta som en älv
Bara sitta ner och känna att man lever här och nu världen

Andemeningen är väl att man ska koppla av och inte jaga och slita för att hitta på något att göra. Det finns en stund för reflektion som inte är att underskatta. Överanalyserar jag om jag läser in en smula nihilism i det hela också. Om man inte har tid för reflektion och återhämtning utan måste jäkta vidare från jobb och familjeliv till en stressig fritidsaktivitet som man förvisso kanske uppskattar men som man egentligen inte hinner med. Då kanske det är bättre att göra som Eddie och räkna upp det man inte ägnar sig åt? Det är fullständigt briljant att nämna att man inte samlar frimärken eller utövar någon sport. Man tar det helt enkelt lugnt i stället.

Ja, min hobby är ju den att jag inte har nån hobby
Jag kan nämna som exempel att jag inte samlar frimärken
Och min boxning den går väldigt trögt, curling har jag inte ens försökt
För min hobby den har blivit den att jag har ingen hobby

Och jag tycker att Eddie fångar essensen helt utan att vara så ekivok som han skulle kunnat vara för att få fram sitt budskap. Om man inte har nån hobby får man lägga energin på det man verkligen gillar istället. Kärleken måste segra och jag tror att närhet betydde väldigt mycket för Eddie. Om det var särskilt lätt att leva men honom är en annan sak.

Varför ska man slösa krafter på att boxas och att bryta arm
När man kan parkera huvudet upp på en kvinnas mjuka barm
Och att få min bästa lem att stå lägger jag nog hellre krafter på
En att svära som en tosing för att kunna slå nån fan på truten

Fula ord – Sen går det helt enkelt inte att komma runt de fula orden, de runda orden, könsorden, svordomarna. Det är det som ha tyvärr har blivit mest förknippad med. Och jag tror att efterhand som han fördömdes för sina kryddstarka texter där han utan omskrivningar beskrev både könsumgänge, onani och intima kroppsdelar, desto mer fanns det några som älskade det. Det gjorde att han fastnade i en rävsax. Det gick inte att sluta oavsett om han ville eller inte. Folk förväntade sig att han skulle sjunga om att runka kuken eller att fruntimmer var madrasser med hål i.

Jag tror också att det var hans humor. Det var inget som skulle tas på fullt allvar. Ett ord är ett ord och ibland är det kanske bättre att använda det mest raka ordet i stället för att skriva om det till något mer poetiskt. De raka ordagranna beskrivningarna kan också räknas som poesi om man är konsekvent. Men som någon poet räknades inte Eddie Meduza under sin livstid, åtminstone inte för den stora massan.

Men han var inte dummare än att han fattade att om han blev bannlyst från skivbolagen och att pressen skrev ner hans skivor eller till och med vägrade att lyssna på och recensera dem kunde han sälja ändå. Folk förväntade sig infantil humor och då gav han dem det också. Men han fick också till en känga till sina belackare. Om man uttrycker sig på ett visst sätt behöver det inte på något sätt säga att man är dum eller mindre talangfull än någon annan.

Kuk, runka kuk
Säger man det anses man som sjuk
Snack, jävla snack
Ett ord kan inte sättas i ett fack
Va’ kul och säga runka

Att man sedan också blandar in Strindberg i samma text gör inte saken sämre. För rätta mig om jag har fel. Men Strindberg var väl inte helt rumsren för sin tid? Han kanske inte uttryckte sig som Meduza men ingen kan väl förneka att han tillhör finkulturen med Eddie Meduza få nöja sig med att sitta ett par pinnhål nedan för på den kulturhistoriska stegen.

Strindberg i sin himmel ler förnöjt: ”Tänk att få runka
pitten i Röda Rummet!

Ta å klipp dig – Redan innan låten egentligen kommit i gång är det klart var det kommer att bli av en låt som denna. Man tar helt enkelt ett trivialt ämne och överdriver det som ett problem in absurdum.

Detta mina vänner är en låt som handlar om det största problemet vi har idag Sverige.
Dom långhåriga djävla svinen.

Man kan väl tycka vad man vill om långhåriga människor, det framkommer inte om det är kvinnor, som lär ha varit mer accepterade med långt hår, eller män. Man konstaterar bara att det är ett jätteproblem och att man verkligen måste ta tag i problemet innan det är för sent. Jag ser det som är grov ironisk text som jag skulle tro är influerad av en kommentar någon fällt om eller till Eddie Meduza. Det är så urbota fånigt att man skulle vara mindre värd för att man har en speciell frisyr eller ser ut på något speciellt sätt. Nu vet jag inte hur samhällsklimatet såg ut när texten skrevs men tittat man bakåt några decennier i tiden så står det klart att samhället inte accepterade långhåriga killar. Se bara hur det var med Beatles. De var inte ens långhåriga med dagens mått mätt.

Men jag vill minnas att rocken räknades som djävulens musik och att om man var långhårig förr i världen fick man räkna med lite spott och spe. I denna text drar man det verkligen till sin spets och jag påstår att man drar det så långt att man jämför problemet långt hår med det problemet som nazityskland såg med judarna och andra minoritetsfolkslag. Det var helt enkelt något att utrota. När man jämställer vad nazisterna gjorde under andra världskriget med problemet att man ser långhåriga människor på stan kanske man till och med öppnar ögonen för mer tolerans.

Bara för att inte alls ser ut som den grupp man själv tillhör eller han en avvikande åsikt från den stora massan är det inget skäl att samla ihop och tvångsförflytta och utrota. Som avslutning vill jag citera den djupt parodiska text som jag tycker belyser acceptansen av oliktänkande eller annorlunda individer på ett fullständigt briljant sätt.

Det är för jävligt att vi, kristna och humana människor.
Skall bära bördan av dess jävla långhåriga svin.
Som inte gör annat än, dricker sån här jävla folköl,
Och springer omkring och rånar gamla tanter på gatorna.
Nej vi måste förena oss, mot alla dessa djävla sugrör.
Som springer omkring och parasiterar på samhällets vänlighet.
Och ta dem i nacken, och sätta dem i koncentrationsläger,
så långt upp mot Treriksröset som möjligt

 

Tack för ordet!