Film, Musik, Litteratur, Tankar
Ett typiskt medelmåttigt album. Någon höjdpunkt, Heatseeker och någon till, men på det hela taget ganska jämntjockt och tråkigt. Men eftersom det trots allt är kompetent genomfört, musicerat och producerat och att Brian Johnson skriker mindre än vanligt klättrar den lite.
Jag skrev om det här bandets debutalbum – Rock Royale – för ett par år sedan. Jag var helt tagen och även om jag inte riktigt hade koll på bandets påstådda influenser (jag hade faktiskt aldrig hört Hellacopters!!) fullt ut kunde man höra en spelglädje som infinner sig väldigt sällan. Sedan dess har Burn hunnit byta och lägga till medlemmar, dessutom bytt bandnamnet till Burn GBG och nu har de alltså kommit med nya...
När jag införskaffade Scissor Sisters för ett bra tag sedan nu hade jag ingen aning om vad det var. Jag tyckte inte om det och kunde inte förmå mig till mer än en vända i cd-spelaren. Nu har jag dock gett den en andra chans och det var kanske inte så dumt i alla fall. Det är väldigt eklektiskt men tyngden ligger ändå på någon sorts electronica eller electronica-rock kanske man kan säga. Det...
Jag hade förmodligen aldrig fastnat för att införskaffa Hälften dör av Fetma om det inte vore för det helt utflippade omslaget och den tokcoola titeln. Vem fan kommer på att namnge en skiva till Hälften dör av fetma??Det verkar bara vara en sådan där utflippad fyllegrej egentligen. Men faktum är det faktiskt fyller en funktion i texten Hälften dör av fetma, Andra hälften dör av svält. Det blir lite som Dickens Tale of Two Cities… Jag har...
Jag kände väl till The Kentucky Headhunters till namn tidigare, men deras musik hade jag ingen koll på. Och även om jag av princip egentligen ogillar samlingskivor är det en utmärkt inkörsport till något nytt och obeprövat. Skivan är från 1994 och om jag förstår det hela rätt gjordes det tre skivor innan dess. Det här är således inte en samling som spänner över hela karriären! Men bra är det! Det är trevlig Honky Tonk...
Det enda jag tidigare hört med Sparks är egentligen deras monsterhit This Town Ain’t Big Enough for the Both of Us. Det är en riktigt höjdare och man får väl säga att det kom till under glamrockens storhetsperiod. Detta även om glam- eller glitterrocken främst var ett brittiskt fenomen (Sparks är från USA). Att beskriva den här plattan rent musikaliskt är otroligt svårt. Som en ständig Bohemian Rhapsody där klassiska tongångar kombineras med rock kanske? ...
Jag har fantastiska grannar!
Korrekturläsning
Sagan om det brustna hjärtat
Ny framsida och ett nytt smakprov :-)
Ville Einstein förenkla resonemangen?
Minns du hur jag hjälpte dig?
Sagan om det ärvda blodet
Första genomgången – smakprov
Som en Blomma
Mitt varumärke, mitt språkbruk!