Film, Musik, Litteratur, Tankar
När jag första gången kom i kontakt med Anthrax så var det inte genom debutplattan Fistful of Metal utan genom deras stora genombrott Among the Living. Och ska sanningen fram har jag inte lyssnat jättemycket på Anthrax genom åren trots att de tillhör ”the big four of Thrash Metal” tillsammans med Metallica, Megadeth och Slayer. Dock har jag alltid gillat deras humor och att de verkar ha distanserat sig från klichéer i mångt och mycket....
Welkin är en belgiskt Death Metal band. Jag vet inte hur stora eller små de är men de verkar åtminstone ha gett ut tre skivor varav det här är den första. Musikaliskt tilltalar det mig inte så mycket. Men det jag har mest problem med är själva produktionen. Det kan förstås vara så att de sedan – 2007 och 2010 har lärt sig av misstagen men det här blir liksom inte bättre för det....
Jag var ganska spänd inför mötet med Redeemer of Souls. Judas Priest var trots allt ett av mina första favoritband och en av de grupper som formade genren till vad den är idag. Det går alltså knappt att underskatta deras betydelse för Heavy Metal som genre. Måhända kan man säga att de gått en lång väg sedan debuten med Rocka Rolla 1974 men jämför man de senaste skivorna, alltså när Rob Halford väl hittat...
Unholy Terror måste vara W.A.S.P.s absolut menlösaste platta. Det är kanske inte den sämsta men till och med Kill Fuck Die ger faktiskt mer än den här även om den suger hårt! Det finns liksom inget att hänga upp sig på här. Det är inte ens dåligt, det är bara tråkigt. Det finns inga direkta melodier som tilltalar, undantagen är dock två – Who Slayed Baby Jane? Och Wasted White Boys som för tankarna...
Faceless World har ett mycket modernare sound än debuten Animal House från 1987. Det låter inte alls lika mycket Accept längre, det är lite fränare och lite tuffare än vad man förknippar Accept med helt enkelt. Självklart är de musikaliska likheterna färgas av Udo Dirkschneiders mycket speciella röst och sångteknik. Och den som inte hör likheterna i detta avseende är antagligen stendöv på båda öronen. Men det går aldrig till överdrift, Udo försöker aldrig vara...
Coma of Souls är min tredje bekantskap med tyska Kreator. Det är också det tidigaste albumet jag har hört med dem. Det innebär inte att det är några duvungar som spelar, för även om skivan är från 1990 är det Kreators femte studioalbum. Det känns som att killarna i bandet har lärt sig hur man gör. Och det är onekligen ett album i tiden. Det innebär tyvärr att det inte känns så nytt och...
Egentligen är jag inget fan av extremare metal. Men jag tänker så här: någon gång måste man ju hitta något som verkligen faller en på läppen och som är undantaget som bekräftar regeln, dessutom är det ju så fantastiskt roligt att utforska och upptäcka sådant som man inte sedan förut kände till. Som Italienska Malfeitor till exempel. Var jag har fått skivan ifrån har jag ingen aning om men det är inget som är...
Först och främst måste jag säga att det låter en hel del Metallica om Heavy Metal Music! Det skulle kunna vara menat som en förolämpning i en tid där de forna Trash/Speed Metal kungarna är allt annat än bra. Men det är inte tanken. Det är förvisso inte Metallica under sin storhetstid jag menar, men heller inte under den katastrofala eran som numera råder. Faktum är att jag inte riktigt kan sätta fingret på...
Jag har länge tänkt att jag skulle skriva ihop något om Deaths album. Det finns dock ett litet problem, jag blandar ihop dem med varandra. Att hålla isär musiken på dem är inte det lättaste och det betyder inte att det är dåligt eller tjatigt på något sätt. Snarare tvärtom faktiskt, i alla fall är det så på den här plattan som jag nu försökt att isolera i mitt medvetande. Det är uppfinningsrik musik...
Det finns tre aspekter jag skulle vilja ta upp. Det första är det rent musikaliska, det är kanske det jag tycker är den största behållning med skivan, det vill säga det instrumentalmusikaliska! Jag är inte mycket för skrikandet som man brukar kalla för sång, själv börjar jag mer och mer tycka att vokalist är en betydligt bättre term än sångare. Därmed har vi också snuddat vid den andra aspekten, bandets vokalist. Howard Jones (nej...
Som en Blomma
FÖRHANDSBOKA: Utbränd Förbrukad och Klar!
Invigd 50 års present
Den otänkta tanken
Min kärlek till visan!
Ny framsida och ett nytt smakprov :-)
Korrekturläsning
Jag bloggar, alltså är jag!
Mitt varumärke, mitt språkbruk!
Författeriet fortsätter..