Film, Musik, Litteratur, Tankar
En av de mer lyckade uppföljarna jag har sett överhuvudtaget faktiskt. Inte för att jag hade första delen i speciellt färskt minne när jag såg denna men vissa detaljer hade åtminstone fastnat när man utsattes för dem igen. Men även om det här är en lyckad uppföljare och den faktiskt bjuder på en del spännande scener och en del ren och skär terror, lider den såklart av en del problem. Jag tycker skådespeleriet funkar tillfredsställande...
På pappret skulle den här filmen egentligen kunnat vara hur bra som helst, men humoristiska intentioner förstör tyvärr vad som hade kunnat vara en riktigt stark och motbjudande film. Den behandlar en galning vid namn Otis, som kidnappar unga flickor, kallar dem för Kim och planerar att ta dem till studentbalen. Att Otis inte är riktigt normal är ganska uppenbart, men det handlar som synes inte bara om det faktum att han kidnappar unga flickor...
En klassiker säger kanske någon och jag kan väl till viss del hålla med om att det här är en film som man borde ha sett om man är intresserad av slashers från guldåldern – åttiotalet! Det innebär inte att det här tillhör en av pärlorna från den tiden, tvärtom finner jag den bland de segare filmerna faktiskt och det är heller inga större problem att räkna ut vem mördaren är. Men det är kanske...
En ganska märklig upplevelse egentligen, inte för att den utmärker sig på något speciellt sätt överhuvudtaget egentligen, utan snarare för att den är och nosar lite inom alla möjliga stilar. Grundidén handlar om några killar som fångar en utomjording som de håller fången och fastkedjad, men som sedermera kommer loss och eftersom dess natur verkar vara ondskefull och mäktig försöker den göra processen kort med sina fångvaktare. Där finns lite Science Fiction, men är också...
Det här börjar väldigt intressant! En historia om någon form av sekt som verkar hänge sig åt bisarra ritualer och blodsoffer men som sedermera visar sig vara vampyrer. Tyvärr tappar man intresset för filmen när det står klart att så är fallet och ett idogt användande av klichéer sätter igång. Det är kul att se Lucy Liu, som spelar huvudrollen, i en vampyrfilm men kunde man inte försökt vara lite originellare? En hämnande vampyr har vi...
Den första halvan av filmen visar sig vara något som är att betrakta som innovativt på ett eller annat sätt. Att filmen är brittisk märks ganska tydligt, även om det bara skulle vara för accenternas skull. Den innehåller en berättarröst som talar om för oss att vi kommer att få se en händelse som redan har inträffat, varvid vi får följa med till början av händelseförloppet. Det är en blodig händelse där gränsen mellan fantasi...
En film som kanske funkar bättre på pappret än i verkligheten då den skryter med att vara en blandning mellan Hostel och Silence of the Lambs. Detta är naturligtvis inte sant utan bara ett sätt att skapa intresse för filmen. För även om den innehåller några relativt innovativa mord blir man aldrig riktigt klok på om filmen tar sig själv på allvar eller inte. Mördaren är fruktansvärt malplacerad, men det blir en del av charmen...
Har man sett dansk/svenska Midsommer dröjer det inte länge innan man känner igen sig i den här. Jag vill inte påstå att det är en regelrätt karbonkopia, men premisserna är de samma. Historien utspelar sig på, i princip, samma sätt och i flera fall har man inte ens brytt sig om att ändra namnen på karaktärerna till mer lämpliga för den amerikanska marknaden. Visst funkar väl både Christian och Sofie, men namnet Malin känns verkligen...
Universitetsterminen är över och en tid av konstant festande och bekymmerslöst sex är i antågande. Det coolaste innegänget – ”the Crew” blir inbjudna till en jättefest av en rik klasskamrat till en ödslig herrgård där de kan roa sig skamlöst hela helgen – tror de. För efter en oskyldig lek, som går ut på att ringa ett slumpvis utvalt nummer och sedan lura vederbörande i sjuttiofem sekunder utan att bli avslöjad, råkar de till slut...
En tämligen effektiv rysare som innehåller spår av till exempel The Shining, Poltergeist och kanske The Amityville Horror också! Amanda Plummer, som spelar en av huvudrollerna, gör ett bra jobb och då speciellt när hon ska åskådliggöra galenskap. Det är nämligen länge inte helt klart om det handlar om galenskap, då många av de klassiska detaljerna finns med: ett förlorat barn, ett rämnande förhållande, en ny plats och ett försök till en ny start i livet trots motgångarna, eller en mer...
Som en Blomma
Minns du hur jag hjälpte dig?
Vinylsamlandets återkomst
FÖRHANDSBOKA: Utbränd Förbrukad och Klar!
11 Gånger Eddie Meduza var ett geni!
77% klart! :-)
Jag har fantastiska grannar!
Versatil – min styrka, min förbannelse.
Tiden som stod still
Ville Einstein förenkla resonemangen?