Blood Games – 1990 – Basebollmördarfilm

Blood Games

Jag vet inte riktigt vad jag väntade mig av Blood Games. Med tanke på bilderna kunde man väl räkna ut att det skulle vara en ganska sleazy film. Och det är det också. I synnerhet i början. Vi får följa en basebollmatch mellan några rednecks och ett kvinnligt lag. Det står pengar på spel, tusen dollar om jag inte minns fel och dessa rednecks är inte bra förlorare. Det är lite tjyvnyp här och där och tjejerna spelar i, låt oss säga, hudavslöjande klädsel. Filmen inleder helt klart med lite kvinnlig fägring.

Tjejerna vinner såklart matchen ganska stort och medan vi får följa med dem till duschen för lite mer (avklädd) fägring beger sig coachen ut för att kvittera ut vinstpengarna. Det visar sig att det är lättare sagt än gjort och det ena leder till det andra, som sedan leder till det tredje. Ett par av tjejerna ger sig ut för att leta efter honom och hamnar i trubbel själva. De stöter på sonen till motståndarlagets coach och han drar sig inte för att ta ut sin frustration över förlusten på dem.

Sexuella Övergrepp

Knivar åker fram. Kläder och behåar åker av. Övergrepp står i begrepp att genomföras när undsättning kommer. I tumultet som uppstår dör coachens son och tjejlaget flyr skadade tillbaka till sin buss och flyr därifrån. Motståndarlagets coach är dock på hämndhumör och tänker inte stoppa förrän alla tjejerna är döda. Han är gammal legosoldat och tar hjälp av de andra rednecksen för sig hämnd. 1000 dollar per huvud. Tjejerna ska dö. Allt annat är otänkbart.

Blodig Hämndfilm

Det som började som en lättsam film i basebollanda blir nu en blodig hämndfilm. Rednecksen jagar dem på alla möjliga sätt. Med bil och till fots i skogen. Tjejerna flyr på det bästa sätt de kan. Åtminstone till en början. De inser att det inte kommer att räcka och börjar efterhand att slå tillbaka. Det är nu en kamp på liv och död mellan rednecks och lättklädda basebolltjejer. Fällor sätts i skogen och det kan bara sluta på ett sätt.

Man ska vara medveten om att det här är en film som inte innehåller allt för många fantastiska skådespelarprestationer. Själva handlingen är ganska tunn. Det är ren och skär hämnd och filmens premisser kräver ond bråd död. En del överfall är lite överraskande faktiskt. Andra ser man komma lång väg. Det känns lite som att den är gjort ungefär 20 år för sent. Den hade hört hemma bättre under 70-talets spoiltation-era än 1990. Det känns lite som att man hade passerat den här typen av sexistisk film vid det laget.

Förgången Filmpastisch

Men å andra sidan tror jag inte att den är gjord på fullt allvar. Det måste finnas lite glimten i ögat här och där. Och en medvetenhet om att man skapar en pastisch på en filmstil från det förgångna. Det blir också en sorts slasher även om jag inte tycker det är en renrasig sådan. Någon sorts slasherhybrid kanske.

Är den bra då? Nja. Den är underhållande helt klart! Dock tycker jag att tempot är lite för lågt, morden lite för mesiga och lite för monoton. Är man överdrivet intresserad av hämndslasher och eller sleaziga filmer finns det ett visst intresse.

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar