Accept – Blood of the Nations – 2010

Blood of the Nations

Det finns några saker som verkligen utmärker eller har utmärkt Accept genom alla år. Det första är förstås Udo Dirkschneiders karaktäristiska sång som i princip inte går att härma. Det är också fantastiskt effektiva gitarriff hur enkla de egentligen är och så är det förstås körsången som mer eller mindre nästan låtar som en manskör! Här är det ajöss med det första epitetet eftersom Udo äntligen blivit ersatt med Mark Tornillo. Jag säger äntligen för att jag gärna vill se en fortsatt produktion av Accept och det kommer aldrig att ske med Udo som sångare då han har sitt eget band också – U.D.O.

Och Mark klarar bedriften med den äran! Det råder inget tvivel om att Accept inte behöver Udo även om jag villigt ska erkänna at jag behövde några genomlyssningar för att det skulle sätta sig riktigt. Fast det var å andra sidan inte så mycket sången som musiken som jag inte riktigt fick in i rätta känslan. Men efter några genomlyssningar satt det som sagt och jag betraktar det här som ett av Accepts allra bästa album numera!

Liksom många av deras tidigare album är det lite svajigt när det gäller låtkvaliteterna men det är verkligen inte lika tydligt. Där det annars har varit fantastiska melodier följt av mera mediokra sådana är nivå här mycket högra och jämnare! Några låtar, framför allt på plattans första halva, var svårare att initialt ta till sig men nu sitter de som en smäck och jag kan inte tänka mig ett mera fulländat comeback album av ett band som tidigare varit så dominerat av sin sångare.

Betyg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *